”Jag förstår och respekterar detta ” säger du. ”Men du sa en sak på restaurangen , när du talade om det förflutna: Kärleken är större än en människa. ”

”Ja men kärleken består av val . svarar jag ”

”I fick du mig att ge dig din förlåtelse och jag förlät dig. Nu är det jag som ber dig: Säg att du älskar mig.”

Jag tar din hand. Vi sitter och betraktar floden tillsammans.

”Ett uteblivet svar är också ett svar ”. Säger du.

Jag kramar dig och lägger ditt huvud mot min axel .

”jag älskar dig, jag älskar dig för alla kärlekar i världen är som olika floder som flyter mot en och samma sjö och där möts de och förvandlas till en enda kärlek som blir till regn och välsignar själen.
Jag älskar dig som en flod, som skapar förutsättningar för att växligheten och blommorna skall frodas där de flyter fram.
Jag älskar dig som en flod, som låter den som är törstig dricka av dig .
Jag älskar dig som en flod, som förstår att den måste strömma annorlunda i ett vatten fall och lära sig vila i en sänka i terrängen.
Jag älskar dig för att vi alla föds på samma plats, vid samma källa, som ständigt fortsätter att livnära oss med mera vatten. Allt vi behöver göra när vi känner oss klena är därför att vänta ett tag. Det blir vår igen, vinterns snö smälter och fyller oss med ny energi.
Jag älskar dig som en flod som börjar som en ensam och svag liten bäck på berget, som efterhand växer och flyter samman med andra floder så att den så småningom kan ta sig förbi vilket hinder som helst för att komma dit den vill.
Då tar jag emot din kärlek och jag ger dig min kärlek. Inte kärlek från en man till en kvinna, inte kärlek en från en far till en dotter , inte guds kärlek till dem han har skapat. Utan en namnlös , oförklarlig kärlek, som en flod som inte kan förklara sin bana , utan bara fortsätter framåt. En kärlek som inte ber och som inte ger något tillbaka, utan bara visar sig kravlöst. Jag kommer aldrig till att bli din och du kommer aldrig till att bli min och ändå kan jag säga : Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig. ”

Kunde inte låta med att ta med ytterligare ett stycke ur Paulos bok eller ? ;-)

Rätt intressant faktiskt idag. Jag och min hustru diskuterade vår nya hus, när hon plötsligt säger "jag vet inte om detta är riktigt min grej. Jag var i huset idag och kände att nä jag är inte säker på att jag blir lyckligar med detta huset, jag vill snarare bort från allt vad svensson liv är säger hon".
Själv kan jag nog bara hålla med känner ungefär samma sak, är det detta huset som är lösningen med lyckan, ja det återstår att se. inte för att vi är olyckliga, för det är vi inte men det känns som om både hon och jag, när man väl har fått smak på livet, vill ha mer helt enkelt. lite som att man ser att det finns andra möjligheter i livet. Vi kom fram till att hade vi kunnat så hade vi nog egentligen bara kunnat ta våra kappsäckar och dra, se vad livet har att erbjuda. bara lite småfunderingar så här på onsdagkvällen.

Nä hej och hopp som grodan boll sa. Nu är det ju snart läggdax.... eller inte ;-)