Idag har jag varit på så kallad inskrivning på sjukhuset. Man får reda på hur man skall förhålla sig så länge man är inlagd på avdelningen. Dvs ingen sprit, sex eller rock an roll....... skoja bara men det förstod ni nog. Ne inskrivning är mer för att gå igenom hur operationen går till och när jag skall komma ner till dem på tisdagsmorgon nästa vecka och hur lång tid allt skall ta. Fick även träffa narkosläkaren som berättade hur det funkar ......tror jag i alla fall eftersom han pratade på danska  så man kan aldrig vara säker ;-).

Har även hunnit med att läsa en saga då de spelade in min röst på band, så ifall att mina röstnerver blir skadade under operationen så har de goda förhoppningar att kunna ställa dem tillrätta igen( inte så skoj att låta som svenska kocken i mupparna liksom).
Det var en mindre behaglig upplevelse kan jag säga då de förde in en lång pinne i halsen samtidig dom jag skulle säga massa vokaler..... och det gick ju så där bra. Tänk er själv att ta en glasspinne så långt ni kan in i munnen samtidigt som du håller i din tunga utdragen ur munnen och skall säga en massa ååå öööö äääää och aaaaaaa.

Slutade med att han fick bedöva mig i munnen. Smakade skit och kändes väldigt konstigt. Jag menar varför kan de inte göra bedövning med tex jordgubb eller banansmak.

Hur har man annars mått då. Tja psykiskt så har man mått rätt så skit en hel del, varit nere i de mörkaste hålor och vandrat,  men just nu i skrivande stund så känns det helt ok, till och med som vanligt. Har pratat med min son om min operation och det känns verkligen bra. Han har vetat i och för sig innan vad som är på G men det är aldrig fel att prata om saker och ting.

Min psykolog sa till mig först gången jag pratade med henne att "Mikael vad tror du händer om du öppnar upp dig lite själv och faktiskt berätta hur du känner och mår för dina nära och kära" .... Ja tänkte jag är det någon som har sagt detta till mig innan eller,  lilla kräftan som jag är ;-). Så sagt och gjort, det är ju bara och testa och faktiskt så har det blivit riktigt bra. Ju mer man pratar desto lättare känns det faktiskt. Har som mål att fortsätta gå hos henne ett tag till efter allt detta är över och vem vet jag kanske vågar visa mig sårbar för andra människor.

Nä nu får jag önska alla en trevlig kväll, för jag har faktist det och i morgon är en annan dag. Har ni missat att säga att ni älskar någon, gör då det. Har ni sagt att ni älskar någon , gör det igen för det kan man aldrig säga för mycket. Ser du någon som inte har ett leende på sina läppar, le då dubbelt upp och skänk dem ett av dina  för det kan hen säker behöva. Ser du någon som behöver en kram... jamen ge personen  en kram, för en kram kan man aldrig få för mycket av.

Jäpp man får sina smällar och så när det gäller livet. Så är det bara och det kan komma när man minst anar det. Vilket det gjorde för mig, men nu är man här och man får väl acceptera det som det är. Har däremot fått ett litet glatt besked vilket gjorde så att mycket kändes enklare. Jag har fått ny operationstid, nämligen den 14/10 :-)

Ha en bra kväll på er :-)

Idag har varit en bra dag. Ångesten som inföll igår har inte kommit lika skarpt idag, vilket har varit väldigt skönt. Har varit ute och sprungit och rastat benen ordentligt så att alla stresshormoner har försvunnit ur kroppen.

Min underbara hustru är på väg hem :-) är jag glad eller. Att jag är så himla lycklig :-)

Nu är det bara väntan på operationen som tar lite tid.....

Ha en underbar kväll

Okej , en dag med ångest, tur att  man har vänner som finns där när man behöver det. Saknar otroligt mycket min hustru, jobbigt att hon är iväg när man känner som man gör.

Har varit ute och sprungit nu när jag kom hem och faktiskt så hjälpt det en hel del. Så skönt :-)

Känner mig betydligt mer avslappnad nu än vad jag har gjord de senaste dagarna. Så det är väl sant som de säger att lite motion för benen är även bra motion för hjärnan :-). Så det blir nog en löpar runda till i morgon :-)

Må så gott , för det gör jag, i alla fall lite bättre än vad jag gjorde för några timmar sedan.

I helgen har jag råkat ut för något som jag hoppas verkligen ingen råkar ut för. Jag har haft ångest för först gången i mitt liv. Och jag kan säga att de som säger att de har ångest men aldrig riktig upplevt ångest vet verklige inte vad de pratar om.  Vi snackar svettningar, yrsel, spända muskler, knäsvaghet och svårt att koncentrera sig. Upplevelsen att befinna sig ett rum eller snarare ett glasrum och se hur livet pågår utanför och att man inte är riktigt delaktig är hemsk. Riktigt hemsk om jag får säga det och allt känns bara själlöst , väldigt konstigt. Hela kroppen känns som om den bara skall fly från en fara.... vilken fara kan man då tänka sig. Gick in och läste  på nätet om just ångest och det visar sig att ca 77 % av alla människor som drabbas av en traumatisk händelse råkar ut för detta. Helt galet att det finns statistik på detta, men det finns det tydligen, det finns statistik på allt.  Ett sätt att lätta ångesten på är att bland annat skriva och prata om det man är med om så här gör jag ett försök.

Mitt trauma är att jag skall in och opereras, för tydligen så har min sköldkörtel balat ur så jag har något som heter struma. Struma är i sin tur ett samlingsnamn för sköldkörtelns alla sjukdomar och antagligen så är det ärftligt. Tanke på att min mor har haft det, min mormor har haft det och min mors kusin har haft det och alla har blivit opererad mot detta. Och min mor  och mors kusin lever i all välmående efter operationen. Ända skillnaden är att de måste ta något som heter levaxin resten av livet eftersom det är just det hormonet som tillverkas i sköldkörteln. Detta kommer jag också till att få gör när jag har gjort min operation. Lite kuslig fakta är att ca 30 % av Sveriges befolkning lär lida av sköldkörtelproblem så det är ju lite av en folksjukdom om nu det kan vara till någon tröst.

Har känt till eller anat detta ända sedan i våras men det är just nu som det krisar och det beror väl på att just nu väntar man bara på att få lov att komma in och opereras. Man vill få en tid helt enkelt så man kan få åka in och få det gjort. Har i och för sig blivit lovad att det skall ske innan oktober är slut. Men man vet aldrig med sjukvården men jag hoppas i alla fall

Nåja om man nu går tillbaks till min sjukdomsbild så är det så här att jag har en knöl på ena sidan på min sköldkörtel vilket med stor sannolikhet är då knölstruma..... eller om man har otur cancer. Och det är just det som är strulet i mitt fall, man vet inte riktigt vad det är  jag har. För på en sexskalig skala ligger jag på en fyra och det innebär att de inte vet vad det är för små rackans celler i denna här knölen. Därav att den skall bort vilket för min del är en helt väldans vettig lösning. Skulle det nu visa sig att det är cancer så kan man tydligen bota upp till 95 % av denna typen vilket också låter väldigt bra. Men man är ändå trots allt väldigt oroligt, man inser att man inte är odödlig och kommer leva för evigt. Man inser att man är jäkligt liten och ynklig när allt kommer omkring och den person som man normalt sett är kan försvinna väldigt snabbt.

Det som är så sjukt är att fastän man vet att man har ångest (vilket det heter) så kan man inte bara slå det ur sitt sinne. Det är som om kroppen inte lyssnar på ens hjärna utan bara lever sitt eget liv vilket är väldigt oläckert.

Nä nu har jag fått skriva av  mig lite. Just nu så vill jag bara få en tid till operation och få det undanstökat. Och sen att man har operationsrädsla gör ju saken inte så mycket bättre....... blä blä blä säger jag.

Hoppas att allt detta går över väldigt snabbt så att man kan få sitt liv tillbaks. Tycket det var otroligt jobbigt när vi inte fick vårt hus sålt 2011 ...... fast jämfört mot detta så var det rena rama pick nicken.

Tur att man har en sådan underbart fantastik familj, för utan dem så hade allt varit mycket svårare.

Ha en underbar kväll för det skall jag försöka ha :-)

Ofantligt skönt att ha sin underbara familj och goa arbetskolleger till hands. Det är tack vare dem man trots allt känner sig hel :-)

Nä nu orkar jag inte med att skriva om  detta mer.

Här kommer en liten nice bild istället , ha en underbar kväll på er och om jag får ge er ett råd. Ta vara på varandra idag för man vet aldrig vad morgondagen har i sin säck.

Alltså var skall jag börja ..................

Känns inte som om man är mogen att skriva om detta ännu för, för mig så är det väldigt ovant. Gillar tyvärr inte att vara utlämnad och tvungen att lita på andra människor fullt ut.

Nä detta får nog vänta lite till min kära blogg, svårt att hitta orden till vad jag skall säga och skriva tyvärr.

Får bli en bild på något som jag numera lägger väldigt mycket tid på, allt för att må bra :-)

Ha en go kväll och kom ihåg att älska varandra, för det är det finaste man har :-)