Värme

Värme

torsdag 9 oktober 2014

Idag har jag varit på så kallad inskrivning på sjukhuset. Man får reda på hur man skall förhålla sig så länge man är inlagd på avdelningen. Dvs ingen sprit, sex eller rock an roll....... skoja bara men det förstod ni nog. Ne inskrivning är mer för att gå igenom hur operationen går till och när jag skall komma ner till dem på tisdagsmorgon nästa vecka och hur lång tid allt skall ta. Fick även träffa narkosläkaren som berättade hur det funkar ......tror jag i alla fall eftersom han pratade på danska  så man kan aldrig vara säker ;-).

Har även hunnit med att läsa en saga då de spelade in min röst på band, så ifall att mina röstnerver blir skadade under operationen så har de goda förhoppningar att kunna ställa dem tillrätta igen( inte så skoj att låta som svenska kocken i mupparna liksom).
Det var en mindre behaglig upplevelse kan jag säga då de förde in en lång pinne i halsen samtidig dom jag skulle säga massa vokaler..... och det gick ju så där bra. Tänk er själv att ta en glasspinne så långt ni kan in i munnen samtidigt som du håller i din tunga utdragen ur munnen och skall säga en massa ååå öööö äääää och aaaaaaa.

Slutade med att han fick bedöva mig i munnen. Smakade skit och kändes väldigt konstigt. Jag menar varför kan de inte göra bedövning med tex jordgubb eller banansmak.

Hur har man annars mått då. Tja psykiskt så har man mått rätt så skit en hel del, varit nere i de mörkaste hålor och vandrat,  men just nu i skrivande stund så känns det helt ok, till och med som vanligt. Har pratat med min son om min operation och det känns verkligen bra. Han har vetat i och för sig innan vad som är på G men det är aldrig fel att prata om saker och ting.

Min psykolog sa till mig först gången jag pratade med henne att "Mikael vad tror du händer om du öppnar upp dig lite själv och faktiskt berätta hur du känner och mår för dina nära och kära" .... Ja tänkte jag är det någon som har sagt detta till mig innan eller,  lilla kräftan som jag är ;-). Så sagt och gjort, det är ju bara och testa och faktiskt så har det blivit riktigt bra. Ju mer man pratar desto lättare känns det faktiskt. Har som mål att fortsätta gå hos henne ett tag till efter allt detta är över och vem vet jag kanske vågar visa mig sårbar för andra människor.

Nä nu får jag önska alla en trevlig kväll, för jag har faktist det och i morgon är en annan dag. Har ni missat att säga att ni älskar någon, gör då det. Har ni sagt att ni älskar någon , gör det igen för det kan man aldrig säga för mycket. Ser du någon som inte har ett leende på sina läppar, le då dubbelt upp och skänk dem ett av dina  för det kan hen säker behöva. Ser du någon som behöver en kram... jamen ge personen  en kram, för en kram kan man aldrig få för mycket av.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar